STADGAR

För den ideella föreningen Örestad Baekdusan Taekwondo & Budo Klubb

Med hemort i Lomma kommun.

Bildad den 2010-08-10

Stadgarna fastställdes 2010-08-10 och reviderades 2013-02-12.

 

Denna version reviderades och fastställdes vid årsmöte 2016-03-06.

Idrottsrörelsens verksamhetsidé

Idrott är

Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.

Idrott består av

Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.

Vi organiserar vår idrott

Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör

en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.

Vi delar in vår idrott

Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet

idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp

till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.

I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga

idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och

ska alltid ske på barnens villkor.

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och

hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.

I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den

hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande

medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.

Vår verksamhetsidé

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl

fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.

Därför vill vi utforma vår idrott så att

• den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll

• alla som vill, oavsett etnicitet, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska

förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet

• den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika

samhällsgrupperingar

• de som deltar får vara med och ha inflytande över och ta ansvar för sin verksamhet

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Ändamål

Föreningen skall bedriva följande idrotter: Taekwondo & budosporter

Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med

”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”, samt med särskild målsättning att:

Utveckla individen utifrån dess grundförutsättningar.

Satsa på bredd såväl som elit i alla åldersgrupper

Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri och drogfri idrott.

2 § Sammansättning

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som

medlemmar och fullgjort sina skyldigheter mot föreningen både genom

medlemsavgifter och eventuellt påtagna arbetsuppgifter.

3 § Tillhörighet m m

Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):

Svenska Taekwondo förbundet

och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).

Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område

föreningens hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund

(SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen.

Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och

beslut fattade av överordnat idrottsorgan.

På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen

skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ

begärda uppgifter.

4 § Beslutande organ

Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.

 

5 § Firmateckning

Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två

styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.

 

6 § Verksamhets- och räkenskapsår

Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m den 1 januari

t.o.m den 31 december. 3

 

7 § Stadgetolkning m m

Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är

förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande

fall får frågan avgöras av styrelsen.

Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning

av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av

stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §.

 

8 § Stadgeändring

För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte eller extra årsmöte med minst

2/3 av antalet närvarande röster enligt godkänd röstlängd.

Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.

 

9 § Upplösning av föreningen

För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av det totala

antalet röstberättigade medlemmarnas röster.

I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall

användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens

handlingar m.m. skall arkiveras t.ex i folkrörelsearkiv eller motsvarande. Beslutet,

jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt

revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas

vederbörande SF.

 

 

FÖRENINGENS MEDLEMMAR

 

10 § Medlemskap

Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den/de som styrelsen delegerat

beslutanderätten till.

Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande

kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.

Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.

I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta

för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet

skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.

Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt

reglerna i RF:s stadgar.

 

11 § Utträde

Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och

anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.

Medlem som inte har betalat medlemsavgift för innevarande verksamhetsår får

anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom

att personen avförs från medlemsförteckningen.

 

12 § Uteslutning mm

Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning

än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat

föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens

intressen.

Medlem som missbrukat utövandet av sporten mot 3:e person utanför klubbens

aktiviteter kan av styrelsen uteslutas på livstid alternativt stängas av för en tid av 6

månader efter prövning av styrelsen.

Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela

medlemmen varning.

Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid,

minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att

medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad

medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen

för beslutet skriftligen tillställas den berörde.

Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den

berörde överklagas inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.

 

13 § Medlems rättigheter och skyldigheter

Medlem

• har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,

• har rätt till information om föreningens angelägenheter,

• skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan samt följa i

3 § nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut.

• har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av

föreningen,

• skall betala medlemsavgift inom av styrelsen beslutad betalperiod samt de övriga

avgifter som beslutats av föreningen.

 

14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten

Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är

vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.

Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller om

denna så bestämt, av instruktör. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför

Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om

en annan ordning.

Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den

idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast

om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.

 

 

ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE

 

15 § Tidpunkt, kallelse

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av mars

månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.

Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas

medlemmarna. Kallelsen skickas via brev alternativt e-mail. Vidare skall kallelse

jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokal, hemsida eller på annan

lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller

sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig

betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen.

Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan

med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande

skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen

skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.

 

16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet

Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.

Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet.

Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.

 

17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet

Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter under det verksamhetsår som

årsmötet avser och under året fyller lägst 16 år har rösträtt på möte.

Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud. Undantaget är vid sjukdom

och arbetsrelaterade orsaker. Dessa undantag skall godkännas innan årsmötets

igångsättande av sittande styrelse.

Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.

 

18 § Beslutförhet

Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är

närvarande på mötet.

Dock ej vid förslag om nedläggning av föreningen enligt §9 i dessa stadgar.

 

19 § Beslut och omröstning

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning

(votering).

Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning

alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller

relativ.

Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som

erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller

sig till antalet avgivna röster.

För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften

av antalet avgivna röster.

Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske

slutet. Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som

biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad

avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

Beslut bekräftas med klubbslag.

20 § Valbarhet

Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen.

Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen,

valberedningen eller till revisor i föreningen.

21 § Ärenden vid årsmötet

Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:

1. Fastställande av röstlängd för mötet.

2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.

3. Val av protokolljusterare och rösträknare.

4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.

5. Fastställande av föredragningslista.

6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret, ordförande

b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträk- ning) för det senaste

räkenskapsåret, kassör.

7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste

verksamhets-/räkenskapsåret, revisor.

8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.

9. Fastställande av medlemsavgifter och träningsavgifter.

10. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande

verksamhets-/räkenskapsåret.

11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.

12. Val av

a) föreningens ordförande för en tid av 2 år.

b) halva antalet övriga ledamöter, 3 stycken, i styrelsen för en tid av 2 år.

c) 2 revisorer för en tid av ett 1 år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta.

d) 2 ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till

ordförande.

13. Övriga frågor.

Beslut i fråga av ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte

fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.

22 § Extra årsmöte

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte. 7 Styrelsen är skyldig att kalla till

extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade

medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla

skälen för begäran.

När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa

sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag

till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar

före mötet. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i

klubblokalen eller på annan lämplig plats.

Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort

framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke. Vid extra årsmöte får endast

det som föranlett mötet upptas till behandling. Om rösträtt på extra årsmöte och om

beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18 §.

 

 

VALBEREDNINGEN

23 § Sammansättning, åligganden Valberedningen består av ordförande och 1

ledamot valda av årsmötet. Senast 5 veckor före årsmötet skall valberedningen

meddela röstberättigade medlemmar och styrelse sitt förslag .

 

 

REVISORER

24 § Revision

Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och

styrelseprotokoll och övriga handlingar.

Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast 7 veckor före

årsmötet.

Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste

verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse

senast 14 dagar före årsmötet.

STYRELSEN

25 § Sammansättning

Styrelsen består av ordförande samt 6 övriga ledamöter. Styrelsen skall om så är

möjligt bestå av kvinnor och män.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga

befattningshavare som behövs.

Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt

men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses till

befattning inom styrelsen.

26 § Styrelsens åligganden

När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar

för föreningens angelägenheter. 8 Styrelsen skall - inom ramen för RF:s,

vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt

fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Det åligger styrelsen särskilt att

• tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,

• verkställa av årsmötet fattade beslut,

• planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,

• ansvara för och förvalta föreningens medel,

• tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §

• förbereda årsmöte.

Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens

förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för

föreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice

ordföranden träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av

arbetsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna

uppgifter på sekreteraren och kassören.

Sekreteraren

• förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,

• föra protokoll över styrelsens sammanträden,

• se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett betryggande sätt

samt ansvara för att föreningens historia dokumen- teras,

• se till att fattade beslut har verkställts,

• om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående handlingar,

• årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.

Kassören

• föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar beslutade avgifter till

föreningen,

• se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrotts- organisationer m.fl,

• svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra bok över

föreningens räkenskaper,

• årligen upprätta balans- samt resultaträkningar,

• utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning i samarbete med övriga

styrelsen,

• se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid,

• i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration, särskild uppgift,

kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och övriga föreskrivna uppgifter inom skatte-
och avgiftsområdet,

• föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade priser införs, 9 •

se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet som föreningens

byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga tillhörigheter är försäkrade på ett

betryggande sätt.

27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet

ledamöter har begärt det.

Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet

ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens

samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Röstning får inte ske genom ombud.

I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig

omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall

sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.

Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden

och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till

protokollet.

28 § Överlåtelse av beslutanderätten

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av

ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.

Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall

fortlöpande underrätta styrelsen härom.

 

 

SEKTIONER

(29 § - 32 § kan användas av de föreningar som har valt att organisera sin

verksamhet i olika idrottssektioner, t.ex. bandysektion, skidsektion etc.)

29 § Bildande och nedläggning av sektion

Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av föreningens årsmöte eller

extra årsmöte som sammankallats för prövning av sådan fråga.

30 § Sektionsstyrelse

Ledningen för varje sektion utövas av en sektionsstyrelse, bestående av ordförande

och övriga ledamöter. Sektionsstyrelse väljs årligen bland röstberättigade

medlemmar

Av möte med de föreningsmedlemmar som bedriver den idrottsgren vilken handhas

av sektionen. Sektionsmötets val av sektionsstyrelse skall underställas föreningens

styrelse för godkännande.

Härutöver får föreningens styrelse utse en av sina ledamöter att ingå i

sektionsstyrelse.

Föreningens styrelse har rätt att entlediga ledamot i sektionsstyrelse.

31 § Instruktion för sektionsstyrelse Föreningens styrelse skall, i särskild

instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenheter och skyldigheter

som sektionsstyrelse har.

32 § Budget och verksamhetsplan för sektion 10 Sektionsstyrelsen upprättar

förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen att gälla under nästföljande

verksamhetsår. Budget och planen inges till styrelsen för godkännande på tid som

denna bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms

vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden,

föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen av den idrottsliga

verksamheten.

TVIST

33 § Skiljeklausul

Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan

tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s

stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande

kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för

kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive

kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.

BILAGA

Bra i idrott och bra idrott

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl

fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt 11 Fysisk utveckling

Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och

utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar

kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i

vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara

kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har

på så sätt stor betydelse för folkhälsan.

Psykisk utveckling

Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och

spontanitet, vi trivs och mår bra.

Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och

spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa

våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål

skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå

detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.

Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter

medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta

varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.

Social utveckling

Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl

att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social

gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över

generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva

vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i

förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som

vill.

Kulturell utveckling Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas

skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar.

Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.

På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet

bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.

Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.

Det finns således mycket som är bra med idrotten...

Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt

att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt

utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och

önskemål.

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter

sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar,

oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig

del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka

genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt

uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

Fostran

Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi

ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt

sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera

varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och

stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. nom idrotten 12

lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och

nedbrytande, t ex användandet av droger.

Jämställdhet

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är

lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan

könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att

utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett

likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom

idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar

som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män

kan medverka.

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att

tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en

konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid

sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt

mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt

bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare

och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang

och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda

principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och

etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för

andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna.

Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera

nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion

kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera

och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och

rasism.

Ideellt engagemang

I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva

verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett

mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra

barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället.

Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens

kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges

möjlighet till utveckling.

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn.

Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och

ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt

anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter

använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a

allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.

(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)

Örestad Baekdusan Taekwondo Klubb

 

  • Facebook Social Icon